26 september 2013

Avsnitt 10 - Presentationsövningar - ett pedagogiskt dilemma?



I detta avsnitt av pedagogikpodden pratar Yvonne och Bernt om presentationsövningar.
Det börjar med att Anna Thomander gör blixtbesök i studion och berättar vad som händer i en grupp där deltagarna känner varandra och de ändå får i uppgift att dela med sig av sin sinnesstämning till de övriga deltagarna på utbildningen.
Programmet fortsätter med förslag på olika presentationsövningar och en reflektion över varför presentationer är så viktiga.
Ett möte mellan människor där man inte lär känna varandra lite på en gång leder inte till att ett lärande av kvalitet kan ske.
Vi har större behov att trygghet och igenkännande i grupp än vad vi kanske tror. Det här är alltså lika viktigt om vi känner varandra som om vi inte känner varandra.
Nedan följer några förslag på presentationsövningar:

Rita min presentation
 

Här är en bild som Yvonne har ritat som beskriver henne.
Titta på bilden och lista ut vad Yvonne har ritat.
 Det finns flera varianter på denna ritade presentation.
Allt från att en grupp på 3-5 personer tillsammans ritar en bild.
De börjar med att komma överens om vad de har gemensamt… den saken ritar de i mitten. Därefter ritar de bilder som beskriver dem själva på varsin del av papperet. Här gäller det att ge övergripande ramar och sen låta alla sätt vara rätt.

Intervjua varandra
Deltagarna sitter två och två och intervjuar varandra för att sen presentera varandra. Här går det också att lägga till frågor som kan vara spontana eller förutbestämda. Därefter presenterar man varandra.

Nomineringsförfarande
Vi kan intervjua varandra och sen är uppgiften att vi ska låtsas att vi presenterar personen så som om det hade varit ett nomineringsmöte. Kan vara lurigt men i vissa fall kan det passa utmärkt.

Rita med fel hand
Att ha papperet i knät under bordet och rita av sin kamrat med fel hand samtidigt som man ställer några frågor är också ett sätt som lättar upp stämningen och gör att spärrar släpper.

Använda presentationskorten
Som vi tidigare pratat om kan man använda sig av svartvita kort och varje deltagare får välja ett kort som de känner för och utifrån det kortet får de presentera sig.

Ta med ett föremål
Att i kallelsen be deltagarna att ta med en viktig sak hemifrån eller något som gör mig glad eller något som kännetecknar mig. Sen får man presentera sig själv utifrån sin medhavda pryl.

Bingo
På en färdigt blad finns 4x4 rutor och i varje ruta står ett påstående. Exempelvis Kan vindsurfa, har hund, bor i villa, älskar choklad, har facebook, twittrar, är arbetsplatsombud, etc..
Sen får deltagarna gå runt och fråga varandra och bara ställa en fråga åt gången till en person. Då får de mingla och prata med varadra.



20 september 2013

Avsnitt 9 - Är kursprogrammet vi gör en planering eller är kursprogrammet resultatet av den planering vi gjort?





Underlaget till program för deltagarna kan vara en mindmap eller annan struktur. Det handlar fortfarande om planering och om var man börjar sina tankegångar någonstans. Vi pratar om vad deltagarna har för förkunskaper, var de befinner sig, innan kursen. Ett sätt kan vara att börja där deltagarna är och starta i det kända för att sakta men säkert ta sig mot det okända. På det sättet följs vi åt på resan ut i det okända.

Vi pratar om boken ”Att vara lärare för vuxna” av Bengt Björklund. Där beskriver han Blooms taxonomi, kunskapsstegen.




Kunskapsstegen beskriver att du börjar med att upprepa det du hört eller sett för att sen klättra vidare på kunskapsstegen. Först när du förstår kan du därefter tillämpa – använda den kunskapen du erövrat. Det sista steget handlar om produktion – alltså att kunna producera nytt utifrån vad man förstår, tillämpar och dessutom kan dra konsekvenserna av.
Tittar vi lite närmare på kunskapsstegen ser vi att första steget, reproduktion handlar om att återupprepa något. Nästa steg är att förstå det man hör och kan upprepa. Efter att vi förstått och kan dra konsekvenserna av det, kan vi använda det vid olika tillfällen. Vi vet i vilket sammanhang vår förståelse och vår kunskap kan användas. Sista steget är produktion. Då kan vi och förstår vi så pass mycket att vi också kan se begränsningarna och vill utveckla teorin eller användningen av det vi kan. Vi vill göra nytt och eget. Vi kan här också vara handledare kring detta eftersom vi känner oss trygga i vad vi vet och kan.


Lärstilar, människor har olika sätt att lära, Det finns de som hellre vill använda bilder för att lära sig olika saker, några vill gärna ha en berättelse. Det finns flera som vill ha något att göra under tiden man lyssnar eller ser nya saker. Det finns även ett gäng som vill röra på sig för att lära.
Inspelen i en kurs måste vara anpassade för målgruppen, de måste vara i ordning och leda mot syfte och mål. Olika delar i kursen bör ha lite olika former, former som tilltalar olika lärstilar. Det måste finnas möjlighet att problematisera, analysera och dra ut konsekvenserna av olika handlande.

Är kursprogrammet vi gör en planering eller är kursprogrammet resultatet av den planering vi gjort? Hur tänker vi här? Ett program  ska åskådliggöra processen  och vad som faktiskt ska ske och programmet bygger på den planering vi tidigare gjort. Men eftersom programmet kan se olika ut kan det också användas olika. Titta på två olika varianter nedan och fundera vidare på skillnader och likheter i struktur.






Programmet ovan är gjort som en variant av mindmap och beskriver både innehåll och process.
Programmet nedan (även om det inte innehåller text) visar fördelningen mellan dagar och även tider för de olika passen.



3 september 2013

Avsnitt 8 - Planering av utbildning

Vi börjar där vi slutade i förra avsnittet. Vi har fått ett uppdrag att genomföra en utbildning. Vi har ramarna klara… men innehållet då? Vad ska finnas med? Hur blir det ett innehåll i utbildningen så leder till att målen uppfylls? Vad är handledaren/pedagogens roll och uppgift?

Till dagens poddsändning finns några bilder. Didaktikblomman som visar alla de blad som behövs för att en utbildning ska bli bra. Varje kronblad behöver vi titta på, tänka på och ta ställning till hur vi vill hantera.

 Utbildningsplanering med VAK+t som utgångspunkt. Beskriv målet med utbildningspasset och fundera sedan på vilka metoder som du kan använda dig av för att tillgodose olika behov så som visuella, audiotiva, kinestetiska och taktila. Du kan göra detta för en hel utbildning men du kan också gå ner på delnivå och göra en bild för varje del.


I detta avsnitt talar vi också om Johan Arvidssons vykort som kan användas vid presentation, behovsinventering, bearbetning av ett tema, sammanfattning, beslut och vid utvärdering. Här får du också telefonnumret dit du kan ringa och beställa vykorten. Du får också se hur vykorten ser ut på en av filerna vi har med här. Lycka till med din planering av utbildningar!

Avsnitt 7 - Varför vill vi gå på kurs?



I detta avsnitt har vi en gäst.
I förra podden pratade vi mycket om grupper, gruppdynamik men också om varför människor går facklig utbildning. Vi ställde en fråga i förra podden om varför människor vill gå fackliga kurser.

Vår gäst Andreas Narkun har gått många fackliga utbildningar. Han är dessutom handledare på IF Metalls utbildningar men också anlitad av LO-distriktet på tvärfacklig utbildning.
Andreas berättar om vad facklig utbildning ger honom. Lyssna på vårt samtal med Andreas och fundera
gärna vidare på varför du själv har för utbyte av människor du möter i facklig utbildning.
Fundera gärna på hur du som handledare kan bidra till att människor på kurs lär känna varandra och lärande samtal och möten uppstår mellan deltagarna.


Share

Twitter Delicious Facebook Digg Stumbleupon Favorites More